Förlovning

Förlovning.

En förlovning innebär att man tillkännager att ens parrelation ska leda till äktenskap. Förlovad är man från den stund då den ena parten friat till denna andra. Förutsatt att den andra parten svara ja. Traditionen föreskriver att man vid förlovningen växlar förlovningsringar. Det är även möjligt får homosexuella par att förlova sig. En förlovning är dock inte rättsligt bindande. Det är att man blandar samman förlovning med trolovning. Begreppet, som är avskaffat sedan 1915, innebar en rättsligt bindande överenskommelse i en parrelation.

Juridiskt var den lika stark som en kyrklig vigsel. En trolovning kunde ingås redan i barnåren och var ofta en uppgörelse mellan föräldrarna. Det finns inga regler om hur en förlovning ska gå till. Idag är det många som förlovar sig utan att därefter gifta sig. Enligt den gamla förlovningstraditionen skulle man vara förlovad i högst ett år och därefter gifta sig. I många kulturer får kvinnan en förlovningsring men inte mannen. Med det finns också flera där både mannen och kvinnan får varsin ring.

Enligt svensk sed är att kvinnan som får ytterligare en ring vid vigseln och mannen behåller sin förlovningsring som då blir dennes vigselring. I Sverige är det också vanligt att mannen, innan han köper en ring, har förvissat sig om att kvinnan kommer att svara ja beträffande förlovning. Ringen behöver således inte utväxlas under själva frieriet. En förlovningsring kan se ut på många olika sätt. Ofta är den emellertid ganska enkel till sitt utförande.

Det är ju en ring som man ska bära, i förhoppningsvis, resten av sitt liv. Alltför mycket ädelstenar och ornamentering kan störa. Då man ingår en förlovning kan man förutom ringen eventuellt köpa någon annan present till sin bättre hälft. Denna har dock inte lika stor symbolladdning.